Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENÄSSANSEN OCH BAROCKEN I DET ÖFRIGA EUROPA. 41 I
portar som t. ex. Gate of honor med tudorbåge, jonisk
pilasterställning, en öfvervåning med tempelfront och ett kupolartadt
torn, eller Peter college och Trinity college därsammastädes
eller det ännu mer medeltida Johns college i Oxford.
Äfven adelns slott på landet uppenbarar denna så
måleriska stil, som jämte landskapets fägring ofta bildar ett helt af
hänförande verkan. Dessa slott ha inget fästningsartadt och
sällan något medeltida oregelbundet. De öppna sig mot
omgifningen, ha stora fönster åt alla sidor, tornlika risaliter, som
bidraga till den måleriska grupperingen, försumma utbildandet
af slutna gårdar, som antingen behandlas blott som ljusgårdar
eller helt försvinna. Dekoreringen får ofta en fantastisk,
barockar-tad prägel. Slott af denna art äro t. ex. Longleat house i en
oneklig sträng stil, Wollaton house af mera barockprägel.
Burleigh house och Longford castle verka åter starkare gotik. Ett
par ståtliga renässansslott från Jakob l:s dagar äro Holland
house (Middlesex) och Blicking hall (vid Norrvich).
Först med Karl I når renässansen ett mera obestridt
herravälde. I sin kärlek till konsten täflar denna konung med
Italiens furstar. Han var, kunde man säga, ett fint venetianskt glas,
som krossades mot det Cromwellska lergodset, stod i förbindelse
med tidens största målare som Rubens och van Dyck, ja, den
senare var ett tiotal år till sin död hans hofmålare och minnet
dröjer gärna vid de van Dyckska porträttens själfulla tolkning af
den olycklige monarken. Karl I:s högt betrodde arkitekt var
Inigo Jones († 1652), som under resor i Italien blifvit palladianskt
entusiasmerad och skolad och efter ett uppehåll i Danmark,
började sin verksamhet i hemlandet.
För konungens räkning uppgjorde han planer till ett palats,
som utfördt, skulle blifvit ett af världens största. Af detsamma
kom blott till utförande bankettssalen, hvilken byggnad,
White-hall, med halfkolonnor och pilastrar i tvenne våningar verkar
studie efter Palladio. I villan i Chiswick återgår han till Villa
Rotonda. Och hans klassicerande Wilton house förefaller slutligen
mer som ett stadspalats än ett landtslott.
Englands barockarkitekt är däremot Christopher Wren
Arkitekturens historia. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
