Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rokokon och nyantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
ROKOKON OCH NYANTIKEN.
gynna denna riktnings uppkomst och fortgång, som upptäckten
af Pompeji och Herculanum och af templen i Pästum,
Winckel-mans skrifter, framför allt hans »Geschichte der Kunst des
Alterthums» (1763), Stuarts och Revetts publikationer af de
Athenska minnesmärkena (1763) samt de upptäcktsfärder och
studier och afteckningar af de grekiska minnesmärkena, som
därefter af flere forskare gjordes.
Ett liebhaberi på antikviteter spriddes i vida kretsar, men
äfven verklig forskning drifves af lekmän. Och furstarne stifta
antikmuséer.
Till en början är det konstindustrien och
innerdekorerin-gen, som röna det nya intressets, den nya rörelsens inverkan.
Allt skall göras à la grecque, men man upptar det öfverkomna
på ungrenässansvis, lämpar det efter behofven och ändamålen.
Den raka linjen återvänder, allt snirkelverk flyr bort.
Blom-guirlanderna stanna dock kvar, och om äfven en del antika
motiv införas, som sfinxer, gripar, urnor, triglyfer, är dock allt
så graciöst och elegant behandladt, att rokokons charm visst ej
kan sägas vara förflyktigad från interiörerna i »style Louis XVI».
I Perraults stil (Louvre-kolonnaden) bygger Jacques Ånge
Gabriel på 1750-talet sina båda byggnader å Place de la
Concorde, men ett årtionde därefter visar klassicismen sin
återupplifvade styrka i Jacques Germain Soufflots S. Geneviéve,
sedan Pantheon i Paris — en korskyrka med kupol och
tempelfront af ett onekligt majestätiskt intryck.
Med revolutionen steg antikförgudningen till sin spets. En
ny konst, en ny stil, bildad efter den klassiska fornvärldens
mönster, skulle naturligtvis följa den nya samhällsordningen.
Men nyantiken vardt äfven kejsardömets stil och skapar först
nu några betydande byggnader som Vignons Madeleinekyrka
och Lagstiftande kårens palats, ombyggdt af Poyet, *) båda med
stolta tempelfasader, eller de tvenne triumf bågarne på Place du
Caroussel och Place de 1’Etoile. I rumsinredningen härskar den
stela, allvarsamma »empiren», som till de antika motiven lägger
från fältlifvet hämtade emblem och älskar egyptiska sfinxsprofiler,
*) Det var förr Palais Bourbon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
