- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
8

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggherrar, mästare och stilförbindelser. Under Vasakonstens äldre skede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regeringsbrev. De ge verkligen ganska trogna spegelbilder av
dessa konungars diktan ocb traktan. Konung Gustavs
registratur är i sin helhet utgivet, av Johan III:s hans
byggnadsbrev, de mest talande dokument rörande en
boren renässansfurstes konstnärliga lidelse.[1]
Regeringsbreven bringa därför de mest säkra underrättelser om
deras ställning till konsten, deras betydelse som
mäcenater.

Den av kyrkan och fromma katolska stiftare
uppburna kyrkliga medeltidskonsten, som även i norden
nådde en rik utveckling, fick genom reformationen sina
rötter avskurna. Det blev i stället de världsliga
uppgifterna, som trädde i förgrunden.

För våra äldre Vasakonungar var det en
angelägenhet av största vikt att skydda riket och befästa
konungamakten genom uppförandet av fasta hus och fästningar
så väl i rikets gränstrakter som i det inre av landet.
Redan kung Gustav börjar grundlägga det ena befästade
slottet efter det andra och utvidga och förstärka äldre
anläggningar. De kungliga slotten och borgarna bli det
förnämsta föremålet för tidens byggnadskonst. De ha
givet ett fortifikatoriskt syftemål och upptaga därför
i utlandet prövade försvarsanordningar. Men de voro
ju dessutom avsedda att bebos och måste därför även
offra åt livets bekvämlighet och behag samt därtill ge
ett så stolt uttryck som möjligt åt furstemaktens glans.

Skönhetsbehoven gjorde sig alltså här förnimbara
dels i konstnärliga rumsinredningar, dels i det yttre
i gruppering och uppbyggnad och i mer eller mindre
sparsamt förekommande dekorationer som lysande
smycken å en kärv och enkel dräkt.

Konsten har funnit nya beskyddare och
uppdragsgivare och tjänar nya syften. I det fallet avspegla de


[1] Utg. av V. Granlund, Hist. bibliotek, I o. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 16 20:07:16 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free