- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
13

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggherrar, mästare och stilförbindelser. Under Vasakonstens äldre skede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dragen i hans i sin art storslagna verksamhet har
jag annorstädes skildrat.[1]

Även han hade liksom Erik en estetisk läggning, men
denna förenades med en större teoretisk begåvning. I
lärdom överträffade han alla sina bröder. Bäst
behärskade han teologien, den relativt mest utvecklade
vetenskapen den tiden. Det var dock tydligen lika mycket
hans skönhetssträvanden som hans teologiska
funderingar, vilka åvägabragte hans energiska försök att införa
en ny katolskt nyanserad liturgi. Vida märkligare
uttryck tog sig hans skönhetssinne inom byggnadskonsten.
Hans lidelsefulla kärlek till arkitekturen är oss
välbekant.

"Bygga är vår högsta lust", skriver han t. ex. i ett av
sina byggnadsbrev, och i ett annat få vi veta, att vad
konungen sätter sin lust uti, skall gå före allt annat.
Han likställer detta alltså med ett riksintresse. Varför?
Säkerligen mest därför att det var hans eget personliga
intresse, ett av de största. Det blev även en av
konfliktanledningarna i hans förhållande till rådet. Detta gör
honom föreställningar bl. a. i avseende på den dryga,
oordentliga hushållningen och de ansenliga summor
byggnadsföretagen fordrade. "Det är ohördt", säges det
vid ett tillfälle, "att någon herre i världen tillika kunnat
föra krig, och bygga stora hus och fästningar."
Konungen svarade i vredgad ton och undanbad sig att bli "lärd
och mästrad av någon." Men så absolutistiskt hade
regementet i realiteten utvecklat sig, att varje ingrepp, ja
välment råd i styrelsen togs som ett fientligt steg,
vilket dyrt kom att hämna sig.

Johan III:s byggnadsbrev visa, att lian verkligen
bemödat sig att sätta sig in i byggnadskonsten, närmare


[1] Studier i Johan III:s renässans. I. Arkitektfamiljen Pahr.
Uppsala 1907, s. 1—34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hahrvasa/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free