- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
20

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggherrar, mästare och stilförbindelser. Under Vasakonstens äldre skede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utifrån kommande impulser, så bl. a. från de danska
renässansborgarna, samt sakna ingalunda prov på stilfull
dekoreringskonst.[1]

*



En viktig part i hela denna verksamhet utgöra
givetvis konstnärerna, må vara att de allra flesta stå
hantverket mer eller mindre nära. Då byggnadskonsten är
den centrala med en dekorationskonst i olika material
som tjänande syster — utom dessa ha vi nästan endast
att räkna med ett måttligt utövat porträttmåleri och en
sparsamt företrädd gravvårdsskulptur — bli
byggmästarne de viktigaste konstnärliga krafterna. Men med
arkitekter förstod man denna tid ingalunda det samma
som i våra dagar.

Vanan att sedan sengotiken se det viktigaste
arkitektoniska elementet i den utsmyckande detaljen
orsakade, att man helst fordrade av en byggmästare att äga
en konstförfaren, hantverksskicklig hand, och
anförtrodde snickare, bildsnidare, stuckatörer, stenhuggare,
målare rent arkitektoniska uppgifter. En mera regelrätt
väg till en ledande byggmästarebeställning gick likväl
genom muraryrket. Många av den nordiska
renässansens arkitekter hade också tidigare verkat som
murmästare och på egen hand sökt sätta sig in i vad tiden
krävde av en verklig byggnadskonst.

De allra flesta av Vasatidens utövande konstnärer
hade inkommit från utlandet, vare sig hitkallade eller
av egen drift som vandrande gesäller. Det ligger då i
sakens natur, att de blevo förmedlare av många av de
stildrag, som prägla våra Vasabyggnader, även om

[1] Jmfr vidare min studie »Vasatidens adelsborgar» i Vasatidens
borgar, Bröderna Lagerströms förlag, Stockholm 1917.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 16 20:07:16 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free