Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggherrar, mästare och stilförbindelser. Under Vasakonstens äldre skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstcentra, där italieniseringen tidigare uppträtt än på
andra efterblivnare platser. Vad Sverige angår ha
ursprungsländerna varit Tyskland och Nederländerna,
delvis även Polen, därnäst Norditalien och Frankrike.
Gustav Vasa lade sig väl synnerlig vinning om att
förvärva nederländska konstnärskrafter, men hans mer
kända byggmästare voro dock alla tyskar.
Till dem hörde Henrik von Köllen, vars namn anger
ursprungsorten. Han träffas som fästningsingenjör i
Kalmar på 1520-talet, grundlägger Gripsholm 1537,
Uppsala slott 1547. Sina sista år verkar han från 1558
vid Åbo slott, Nyslott och Tavastehus. Köllens
specialitet var rundlar, och synes han ha bidragit till ett
allmännare bruk i Sverige av det från en
byggnadskropp utspringande slutna, runda hörntornet samt till
införandet av den runda "posteyen" eller bastionen.
Konungen var dock sällan till freds med hans
verksamhet, och säger mer än en gång om honom, att han inget
förstånd har till några byggnader, men hans bannor får
man kanske ej taga så alldeles efter orden.
Samma klagolåt upprepas även om en annan
trotjänare, nämligen Paul Schütz från Leipzig, som från
1550-talets början till 1568 är byggmästare vid det
nygrundade slottet i Uppsala. Många av Gustav Vasas
byggnadsbrev röra denna "mäster Påvel".
Som den förste byggnadsledaren vid Vadstena 1545
grundlagda slott nämnes Joachim Bulgerin, men denne
var ingen byggmästare till yrket, utan en
fortifikationskunnig officer av pommersk härkomst. Planerna till
slottet samt dess befästningar torde lika mycket i dess
tidigaste skick härröra från konungen själv som från
Bulgerin, som senare skickas till Finland som
knekthövidsman och försvinner ur vår konsthistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
