Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasaslottens arkitektoniska värden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
främst kommer an på att arkitektoniskt ordna och
utsmycka, här liksom vid alla andra större Vasaslott. Om
de yttre fasaderna talas icke i annat sammanhang än om
deras vitlimning, eller när fönstren anbefallas göras lika
stora och "fyrhörniga efter arkitektiskt maner". I den
tyska och nordiska renässanskonsten är överhuvudtaget
fasadskärmen ett sent och sällsynt begrepp, även om vi
i södra eller norra Tyskland skulle kunna framdraga ett
och annat exempel.
Vasaborgarna äro till sitt väsen saklig arkitektur,
nyttobyggnader. De voro uttryck för medvetna, i hög
grad praktiska avsikter. Vare sig de byggts för
konungens eller den enskildes räkning, ha deras ändamål varit
dels bostadens, dels det försvarbara fästets, det "fasta
husets". Även där försvarets tyngdpunkt legat i
utanverk, har icke desto mindre byggnaden eller dess
längor beräknats kunna ingripa i en strid. Är det icke
betecknande, att i Vadstena, där slottet utgör ena sidan
i en för övrigt av vallar och rundlar omgiven rektangel,
fasaden egentligen är en fästningssida med hotfulla
kanongluggar? Det torde kanske ej varit så rådligt
att inför denna förr i världen fråga: Fasad, vad gör
du här? Som representationsarkitektur har den icke
kommit till. Den har på sin höjd lånat smycken. Men
även om dessa icke funnos, vore dess estetiska verkan
icke mindre. Ty denna praktiska sakarkitektur har trots
allt ej saknat konstnärlig anda.
På ett annat ställe i sin bok har Gregor Paulsson,
fast omedvetet, tangerat sanningen rörande hela detta
fordom i Sverige så talrika borgsläkte. Det är, då han
påpekar, att den anda, som vilar över gotikens
profanbyggnader, ej är så stort skild från den, som gjorde
templen. "I de krassaste nyttobyggnader, som då funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
