- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
38

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasaslottens arkitektoniska värden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— borgarna — ligger lika mycken vilja även till skönhet
som i många av städernas monumentala byggnader.[1]

Det gäller nämligen att ej låta fascinera sig av
slagord och av uttrycket svensk renässans få en
idéassociation av florentinska, venetianska och romerska palats.
Våra äkta svenska borgar från 1500-talet, adelsborgar
som Utö, Vik, Bergkvara, Ängsö, Åkerö, Eksjö,
Sundholmen, Penningby, Sundby, Torpa, Ekenäs, Tullgarn,
Tyresö, Hörningsholm, Mörby, Gräfsnäs och många
andra, vare sig i ruiner, ombyggda eller helt försvunna,
konungsborgar som Gripsholm, Kalmar, Åbo, Vadstena,
Uppsala, Västerås, Örebro, Nyköping, Stegeborg, Leckö,
Tynnelsö, Örbyhus, de alldeles bortröjda Svartsjö och
Stockholms gamla slott o. s. v. — alla, alla ha de sina
rötter och sitt upphov i den inhemska, medeltida
byggnadskonsten.

Den mäktiga, slutna kubiska borgen med eller utan
hängtorn i hörnen är lika representativ för Vasatiden
som för 1400-talet, och redan under unionstiden fanns
Stockholms slott som en fyrlängad kunglig borg.

Planer, byggnadsformer, konstruktionssätt ärvas av
den nya tiden, men dels på den en gång givna grunden,
dels genom upptagande av former och idéer söderifrån
— från Danmark och Tyskland — sker en förändring
och utveckling. Det rektangulära huset föredrages
framför det kvadratiska, det runda eller fyrkantiga från
byggnadskroppen utspringande hörntornet, "rundeln",
som det kallas, vinner anklang och den största
utbredning,[2] varjämte massorna kombineras och grupperas på
växlande sätt med ändamålsenligheten, men även
estetiska hänsyn, anade eller medvetet uppfattade, som


[1] Anf. a., s. 74.
[2] Det baltiska Nordtyskland har säkert givit flera impulser
härtill. För adelshusens del de dansk-skånska borgarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 16 20:07:16 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free