- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
75

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasastuckaturerna på Uppsala slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

än en gång kommit att tänka på, att
inspirationen måste kommit från någon flandrisk
renässanstapet med detta motiv. Det hela gör verkligen ett ganska
tapetartat intryck. I det nederländska tapetväveriet
kommo, som vi veta, de Eafaeliska tapeterna med sina
rörelserika mantelfigurer att bilda epok. Men vägen till
de enkla svenska stuckaturgestalterna liar tydligen
varit lång och besvärlig med hämmande inflytelser från
andra håll. (Se fig. sid. 79.)

Uppsala domkyrka kan i stuckdekorationen i det
Jagellonska gravkapellet uppvisa en motsvarighet till
orneringen i slottskyrkan. Dock saknas det sengotiska
grenverket o. a., men i stället utbreder sig å ytan ett
rikt beslagsverk med inrullade ändar, större och smärre
ornerade nithuvuden samt instuckna kvistar och stora
fruktknippen, allt detta å östra och västra väggen
omgivande ett ramverk, vari den moderna restaureringen
anbragt en målad stadsbild (Stockholm och Krakau).
Nedtill ses å ömse sidor tvenne delvis med rullverk
försedda plana, gavelkrönta nischer, upptagande
änglagestalter av alldeles samma form som slottskyrkans.

I gravkapellet är utsmyckningen samlad kring en
koncentrationspunkt, i kyrkan åter väggytan uppdelad
i smala fält, vart och ett med sin olika sirat, ehuru
upprepad å båda sidor om bågöppningarna. Det förra är
mer principiellt renässansmässigt än det senare. På
slottet uppträda för övrigt ett och annat sengotiskt
element, som vi ej finna i kapellet, liksom
stilblandningen och hopförandet av former, som ha föga med
varandra att göra (t. ex. korsblomman, kerubhuviidet och
sten-snittet) göra ett ännu primitivare och bizarrare intryck
än i det Jagellonska kapellet.

Dessa originella kalksniderier härröra från 1580-ta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free