- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
100

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Praktpanelerna på Kalmar slott. Ett stil- och dateringsspörsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

men dock i sin mån hindrat trämaskens härjningar,
som på andra håll i stället åstadkommit en ej ringa
förödelse.

Vi veta även genom dokumenten, vilka konstnärer
här visat prov på sin skicklighet. År 1558 får Jakob
Richter kung Gustavs fullmakt att draga till Tyskland
att införskaffa "några gode kunstnärer och
handtver-ker". Ett av resans resultat var, att träsnidarna Urban
Schultz och Markus Wulfrum anställdes på Kalmar
slott. De upptagas i 1561 års räkenskaper såsom
sysselsatta med "täckior och panelverket", varmed utan
tvivel bör förstås tak- och väggdekoreringen i kung
Eriks gemak. Under dem lydde en svensk och en
tysk snickarstuga. Schultz anställdes 1566 vid Uppsala
slott och arbetade för övrigt vid andra Vasaslott, t. ex.
Stockholms, Svartsjö och Västerås slott. Wulfrum
stannade däremot kvar i Kalmar, tjänstgörande tidvis som
byggmästare på slottet, liksom även på Kronobergs
slott. Han avled i början av 1590-talet.

Deras närmaste principal Jakob Richter var, även
denne, till ursprunget en snickare och tysk till börden.
Han stammade från Freiburg in Breisgau och fick 1540
beställning som byggmästare vid Stockholms slott, till
en början anlitad för inredningsarbeten, men från 1549
som överste byggnadsledare. Som sådan fortsatte han
Smedjegårdens kringbyggande och fullföljde slottets
befästningar. I början av 1550-talet sändes han till
Kalmar. År 1553 omtalas han nämligen som "nu aff K. M.
till Calmarne förskickt". Där anförtroddes ban så väl
det nya befästningsverket som slottsbyggnaden och dess
inredning.

Till honom återgå uppförandet av den stora
präktiga, med breda vilplan försedda trappan vid
Vattentornet, liksom även "vindelstenarna" i den norra och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free