- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
116

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

turen synes haft det största inflytande, givit upphovet
till de nyssnämnda gravmonumenten. Rådhuset är
emellertid ett verk av Laurens Stenwinkel med biträde av
hans son Hans, som senare i Danmark skapar sig ett
berömt namn. Gravmonumenten åter visa visserligen
liän på Floris’ tidigare, framför allt i hans gravyrverk
framträdande mera grotteska riktning, men skulle
härröra (enligt vad R. Hedicke vill visa) från Jakob Colyn
i Utrecht och hans krets. Vad Jevermonumentet angår
stammar det emellertid delvis från en FI or is-lär junge.
Men härtill skola vi nedan återkomma.

På Emdens betydelse för Sveriges konst under
Vasaperioden, har jag annorstädes fäst uppmärksamheten.1
I Emden levde på denna tid Gustav Vasas dotter
prinsessan Katarina som greve Edzards av Ostfriesland
gemål, och från Emden kommo så väl under konung
Gustavs som hans söners dagar talrika hantverkare och
konstnärer över till vårt land och fingo anställning vid
de många svenska slottsbyggnadsföretagen, liksom
Sverige under Vasa-konungarna i allmänhet stod i en
mycket livlig förbindelse med den rika och blomstrande
hamnstaden vid Ems och Nordsjön.

Med Jever var detta nog icke fallet. Emellertid är
det konst av samma art och från samma tid vi träffa i
båda städerna. Ja, på grund av deras närhet och
monumentens överensstämmelse i stil är det högst sannolikt,
att samma konstnärer verkat å båda hållen. Att
Cornelis Floris delvis har varit en inspirationsgivare, är
säkert. Men i det stora hela skulle man kunna räkna
dem till den nordnederländska stilriktningen, som i

1 Emden och Vasa-renässansen, Ord och Bild, 12:e häftet 1911,
och Studier i nordisk renässanskonst, I, Uppsala 1913. Att
Laurens Stenwinkel var mästaren till rådhuset, visste jag då
ännu icke, vilket dock ej förändrat studiens resultat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free