Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
stodo, och att konstnärsfantasien i så hög grad
inriktades på ornamentala kombinationer och dekorativa
problem.
Medan sengotiken ännu som bäst utlöper i en
inhemsk barock riktning, och isynnerhet i
kyrkarkitektu-ren och kyrkliga föremål som altaren, sakramenthus,
sångläktare etc. utmynnar i originella, ja, fantastiska,
förvildade former uppenbara sig de första tecknen till
en ny konstriktning inom målarkonsten.
Den rent sen gotiska utvecklingen varar till omkr.
1540. Sedan ses av denna stil ej andra tecken än i den
nationella omformningen av importerade
renässanselement samt i den allmänna barocktendens, som mot
århundradets slut bemäktigar sig dekorationen och
avlöses av den Rubensska epoken.
Bortse vi från sporadiska förebud hos de sengotiska
målarna, en Hans Memling, en Gerard David, är det,
hos de första av renässansen påverkade målarna,
sådana som en Jan Gossart och en Barent van Orley,
c:a 1510—20 det italienska dekorationssättet konsekvent
börjar göra sig gällande. D. v. s. det blir de
antikitalienska kolonnordningarna, den från den romerska
konsten härledda akantusrankan med eller utan
figurmotiv, fruktguirlanden, kandelaberrnotivet (i
pilasterfyllningar), vaser, balustrar, medaljonger, vissa
sköldformer, putti, delfiner etc., som uppenbara sig. Den i
Brüs-sel verkande Orley har tidigt och medvetet utvecklat
denna stil. I Antwerpen representeras den en tid av Jan
Gossart, sedan av Dirk Vellert, Quinten Matsys o. a., i
Brügge av den mot barock tenderande Lancelot Blondel,
i Holland av Lukas van Leyden, den tidvis här bosatte
Gossart, Jan Scorel, Jakob Cornelisz van’ Ostzanen m. fi.
Från måleriet går den nya riktningen, som av
He-dicke kallats den arabeska stilen (efter ornamentbeteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
