Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
lierande roll för hela den nordnederländska
konstkretsen som han vill göra troligt. Att Colyn kronologiskt
går i spetsen, måste kanske erkännas, men att den
grotteska stilartens utbredning i Holland och Ostfriesland
endast skulle emanera från detta centrum, är högst
osannolikt i en tid, i vilken stickböckernas mönster
måste varit det fortskaffningsmedel, varigenom stilen
snabbast spred sig till en mängd orter och verkstäder.
Och Colyn är ej känd som ornamenttecknare för
kopparstick. Däremot i högsta grad Floris, vars på
1350-ta-let utgivna ornamentmönster — till dem kommo ju
sedan Vredemans — måste haft den största effekt bland
tidens träsnidare o. a. mästare. Så föreställer jag mig,
att stilen till stor del utbretts i Holland. Även kan man
tänka sig, att vissa ännu okända eller föga kända
konstnärer haft för utbredningen en betydelse, som varit
jämförlig med Colyns. Var sålunda den i Jever
verksamme mäster P. H. endast en osjälvständig bearbetare
av Colyn’ska tankar? Nyanserna,
blandningsprodukterna av arabesk ocli grottesk äro vidare synnerligen
talrika, så att beteckningen grotteskstil i flere fall
verkligen är högst relativ. Härpå skall längre fram ett par
exempel anföras.
Slutligen är för Hedicke den svenska renässansen
fullständigt "terra incognita". Han omtalar Upmarks
"Die Renaissance in Schweden", men har icke tagit
kännedom om arbetets text och knappast om dess
planscher. Den enda svenska renässansmonumenten
behandlande skrift ban läst, är Eichorn & Odelbergs om
Guillaume Boyen,1 varur han excerpierat ett och annat om
Gustav Vasas gravvård, vilken ban för till den
Floris’-ska riktningen, om ock enligt hans mening "das
spär-liche antike Dekor ist unpersönlich und weist weder auf
1 Annales Acad. Anvers XXVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
