Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
grotteskfigurerna, maskerna etc., tydligt hän på den
nederländska grotteskstilen, sådan den särskilt av
Cornelis Bos och Cornelis Floris utbildades i teckning och
stick och av Jakob Colyn realiserades i plastiska
dekorationsverk. I sin totalverkan är taket ståtligt nog och
har allt sedan Wilhelm Lübkes dagar räknats till den
tyska renässansens allra främsta praktstycken, ehuru,
som antyddes, det avgjort hör till den nederländska
renässansen.1 Kompositionen är väl överrik. Detaljerna
äro fint och elegant skurna. Dock är kanske det bela ej
en så underbar glansprestation, som man velat påstå. I
det hänseendet står det på samma nivå som Edo
Wim-ken II:s gravmonument. Ja, mycket talar för, att
samma händer här varit verksamma.
Frågan om takets ursprung har länge varit föremål
för debatt. Herrarna von Alten och Boschen låta i sitt
verk om det märkvärdiga taket2, detsamma uppstå så
tidigt som 1536, vilket årtal de trodde sig se på en
konsol, och anse upphovsmannen vara en person med
initialiema E. S., vilka upptäcktes på en fris. Stick i
stäv mot denna mening ställer sig Herquet i sitt 1885
utgivna arbete "Die Benaissancedecke im Schlosse zu
Jever, ihre Entsteliungszeit und ihre Verfertiger".
Taket härrör enligt honom från 1616 och har uppstått
genom den konstälskande greve Anton Günthers
försorg. Mellan dessa båda ytterligheter står Lübkes
betydligt förnuftigare åsikt, enligt vilken verket vore att
hänföra till 1500-talets sista fjärdedel. Sedan Hohnholz
i sin skrift "Aus Jevers Vergangenheit" (1886) påvisat
den större sannolikheten av, att det vore regentinnan
Maria som låtit uppsätta taket samt först mot slutet av
1 Geschichte der Renaissance in Deutscliland, ny omarb. uppl.
av A. Haupt, Eszlingen 1914, II, s. 340.
2 Die Renaissance-Pecke zu Jever, Leipzig 1883,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
