- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
144

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

den nämnde Utrechtmästaren och om den holländska
dekorationskonstens utvecklingsförlopp i allmänhet
under detta skede, låter det sig väl ändock tänkas, att av
Colyn oberoende mästare upptagit och odlat grotteskens
konstart i den form och efter de mönster, som givits av

Cornelis Bos och Cornelis Floris.

*



Konsten i Sverige under de första Vasa-regenterna
har väl från Emden, men oss veterligen ej från Jever
fått några impulser. Emellertid äga vi ännu kostbara
renässanstak, som osökt erbjuda sig till jämförelse. Just
den typ som Jevertaket representerar, som till sin
tek-toniska art är italienskt, möter oss nämligen i Kalmar
slott. Enligt konung Johan III:s byggnadsbrev ha
dylika tak funnits även på Stockholms slott — "rosor"
kallas där det för kasetterna avsedda lövverket — och med
säkerhet kunna vi antaga, att de likaledes förekommit
på slotten i Uppsala, Vadstena, Svartsjö o. a.1

I Kalmar äro taken i kung Eriks gemak, grå salen
och gyllene sälen ännu de oersättliga proven på denna
form av Vasatidens innertak. Och det tak, som med det
så prisade taket i Jever ej blott uthärdar en jämförelse,
utan t. o. m. enligt vår mening i konstnärlig
komposition överträffar detsamma, är det, som år 1576
uppsattes i den senare s. k. gyllene salen i detta för sina
märkliga renässansminnen i viss mån enastående slott.

1 Det tidiga kasettak vi träffa på Gripsholm, representerar
en förenklad form med påspikade lister, som skilja fälten. Taket

i drabantsalen redan från 1542. Denna takform utvecklar sig sedan
till det snickrade plafondtaket, som uppstår, då ett fördjupat fält
(fyrkantigt eller åttkantigt) placeras i mitten och genom sin
storlek dominerar de övriga omgivande fälten. Ex.
Kantenitz-taken på Gripsholm o. Tynnelsö (fr. det senare slottet nu
borttagna).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free