- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
166

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruinerna av Mörby slott. En adelsborg från äldre Vasatid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

nått ganska långt ned mot marken, men att det likväl
varit ett hängtorn. Kartritarne ha antingen sett det väl
mycket i proportion till det andra, väsentligt kortare
hängtornet och utmärkt skillnaden, eller också velat
återge byggnaden i ett visst plan, under första
huvudvåningen och därvid fått med även detta torn.

Murarna äro konstruerade av kluven gråsten med
fyllning av smärre stenar och kalk i mellanrummen.
Kring fönstren, men även ställvis annars, uppträda
ilappningar av fogstruket tegel, liksom det inre visar
gråstenen klädd med tegelmur. Över de större fönstren
är en avslutningsbåge med inmurning mellan bågen och
fönsterkarmen. Fönstren äro i de bevarade övre
murpartierna synnerligen stort tilltagna. Det ligger
emellertid nära att antaga, att de vid något tillfälle under
IGOO-talet fått den nuvarande formen. Rundtornet
borde väl åtminstone anno 1569 icke inbjudit en
fiende att stiga in genom fönstren, utan snarare
genom hotfulla skottgluggar ingett en hälsosam
respekt såsom den tiden av en adelsmans hus
krävdes. Överst å rundtornet är en krans små
rektangulära gluggar. I längornas bottenvåning och
källarvåning ha fönsteröppningarna varit ganska små, en
del antagligen från början avsedda till skottgluggar.

Ett spörsmål av intresse är naturligtvis, om
murarnas yttre alltid framträtt i sin n. v. kärva, anspråkslösa
gråstensklädnad med här och var iblandade röda
tegelytor, ett murverk, som är svenskt till sin karaktär, hör
ihop med själva granitgrunden, varur borgen skjuter
upp. Följa vi med blicken landtornets ytor, äro de
verkligen ovanligt rentvagna från putsöverdrag, så till
den grad, att man undrar, huruvida utom väder och
vind ej även en mera avsiktlig rengöringsprocess
kommit till användning. Ty näppeligen kunna tornen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hahrvasa/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free