Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruinerna av Mörby slott. En adelsborg från äldre Vasatid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
ning, som här har återgivits. Någon skriftlig
underrättelse åtföljer den likväl icke.1
Då längorna redan vid denna tid voro delvis taklösa,
måste förstörelsen hastigt gripit omkring sig. På
1790-talet nedrevos stora delar av byggnaden, enligt uppgift
för att bl. a. lämna material till Fasterna kyrka. Denna
dess användning som stenbrott fortsattes antagligen in
på 1800-talet. Vid mitten av detta århundrade hade
rundtornet dock ännu sin tornspira i behåll, bidragande
till ruinens romantiska stämning. Teckningar från
denna tid finnas i behåll, så bl. a. av J. F. Julin i Uppsala
universitetsbibliotek.2 Då rundtornets stenblock
flerstädes hotade att falla ned, och det i övrigt blott syntes
vara en tidsfråga, när ruinen skulle alldeles falla
samman, undergick den för några år sedan en konserverande
mindre restaurering. —
Den borg herr Gabriel Kristersson uppförde åt sig
och sina efterkommande, kan med tanke på hans
ställning som anherre för den senare släkten Oxenstierna i
verklig mening sägas vara denna ätts stamborg. Sägner
finnas bevarade om, huru byggherren fick namnet
Gabriel, vilket därefter burits och ännu bäres av många
släktmedlemmar.3 Som en vördad gammal patriark
residerade riksmarsken under sin ålderdoms dagar på
sitt älskade Mörby, där han dog 1585. I Fasterna kyrka
bevaras gravstenen över honom och Beata Trolle. I sitt
äktenskap med fru Beata hade han sex söner och fem
döttrar. Peringsköld, som även meddelar en romantisk
1 Dessa Graus teckningar och beskrivningar ha utgivits av
intendenten Sven Kjellberg i Upplands fornminnesförenings
tidskrift, 1919.
2 Julins tolkning är återgiven i Vasatidens borgar, s. 152.
3 Se härom Nils Ahnlunds intressanta uppsats
"Rikskanslerens släkt och ungdom" i hans arbete Storhetstidens gryning,
Sthlm 1918, s. 39—41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
