- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
228

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyenska renässansborgar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sid.

mentet som krönande del överhuvud taget. I varje fall
vittna dessa dekorationssätt om en livlig påverkan av
norditaliensk renässansarkitektur, förmedlad ej minst
genom vissa byggherrars, t. ex. hertig Johan Albrechts,
italienska förbindelser.

Jag håller det för ganska sannolikt, att Johan Friis
från något sådant mera närliggande håll inspirerats att
— antagligen i början av 1550-talet — anbringa på sin
nya borg gavlar av det nämnda slaget. Detta behöver
väl ej utesluta Becketts förmodan, att den
byggmästare, som uppfört Hesselagergaardsgavlarna, kan hört
hemma i de västtyska trakter, där med halvkretsar
avslutade trappgavlar ej voro ovanliga. Men vilken
storslagenhet och monumentalitet utmärker ej
Hesselagergaardsgavlarna till skillnad från de förra!

Någon motsvarighet i Skåne till dessa gavlar finnes
egentligen icke. De medeltidsartade tinnade röstena
med rundbågsbetäckta nischer å Vanås borg äro av en
annan art. Dock är det ej omöjligt, att tredelade
dekorationsrösten fordom funnits å vissa borgar, och som i det
hänseendet rätt märklig vill jag här nämna Näs,
sedermera Trollenäs, sådant det 1680 avtecknats av G. von
Burman.1 Utefter borgens avbildade östra långsida
sitta, som det synes, klöverbladsliknande takkupor. I
min teckning av de skånska borgarnas typer2 uttalade
jag visserligen den förmodan, att dessa gavlar kunde
ha tillkommit under 1600-talet. Men med tanke på
Burmans ringa intresse för detaljer — teckningen av
Svenstorps slott är därpå ett drastiskt exempel — skulle vi
dock även här möjligen kunna se dekorativt utbildade
rösten från 1500-talets senare hälft.

1 I de bekanta "Prospekterna" av skånska herresäten.

2 Studier i nordisk renässanskonst I, Uppsala 1913, sid. 110.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free