Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyenska renässansborgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
bland de under Vasa-tiden nyuppförda adelsborgarna.
Därom vittnar Gabriel Kristersson Oxenstiernas nu i
ruiner liggande stolta anläggning Mörby i Uppland,
varav i det föregående en skildring givits. Mera
oregelbundet blev Sturarnas fasta borg Hörningsholm —
själva namnet är belysande — men dess av flera
byggnader bestående komplex skulle kunna schematiseras
till en trekant med hörntorn, två runda och ett
fyrkantigt, samt med en inskriven fyrkantig borggård. Nu
är den dels spolierad, dels uppgången i en senare
byggnad.
Samtliga ocli flera andra för övrigt äro emellertid ett
intressant bevis för, att även de svenska frälsemännen
sökte, och det i samma mån som deras makt, deras
rättigheter och fordringar växte, följa med sina danska
ståndsbröder i byggandet av till tänderna rustade
borgar, vilkas spets synes ej blott varit riktad mot utländsk
fiende eller upprorisk allmoge, utan även mot själva
konungamakten.
Gent emot sina motsvarigheter i Sydskandinavien
göra de likväl trots alla överensstämmelser i
plangiv-ning o. a. en avvikande verkan. De sakna t. ex. de
dansk-skånska borgarnas utvecklade kanalsystem.
Begagnande sig av terrängen uppsöka de mer eller mindre
bergiga uddar eller öar. Klippgrunden ökade
-otillgängligheten. Murarna kunna vara uppförda av tegel, men
lika ofta av oregelbundna gråstensblock, bidragande till
det primitiva, kärva, med det ofta karga landskapet
harmonierande intrycket.1
1913, 1917, 1920.
1 Jmfr även min studie "Vasatidens adelsborgar" i Vasatidens
borgar, Sthlm 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
