Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två norska renässansborgar. Östraat och Steinvikholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
de över huvud taget upptogos som ett i borgbyggnaden
ingående element. Skulle nu dylika torn fogas till en
enlängad eller till en fyrlängad anläggning, vilken
senare typ ju även fanns sedan medeltiden, fann man lätt,
att det kunde räcka med två torn, som vartdera
behärskade två borgsidor, förutom det, att
byggnadskostnaderna väsentligt förminskades.
När vi nu vidare observera, att Steinvikholms plan
alldeles icke är regelbunden, att det primära här
synbarligen äro de väldiga yttre murarna med
kanonportarna, utefter vilka murar byggts allt annat än
reguliära längor, att en borg md fyra längor är en
känd senmedeltida typ i Norden, — biskopsborgen
Leckö var ju så beskaffad, för att taga blott detta
exempel, — samt att borggården icke som de anförda
tyska riddarborgarna har något pelar- eller
kolonngalleri, förekommer det mig föga sannolikt, att det
avsides liggande Eiga skulle givit äkebiskop Olav eller
hans byggmästare impulsen till de två rundtornen och
deras placering, även om Olav hade verkat som kanik
i Eostock en kortare tid. De hörde till det
nödvändiga, som den moderna befästningskonsten den gången
krävde. I Sverige inplanteras de ju av Gustav Vasa ocli
lians tyska byggmästare. De senare kommo också från så
vitt skilda håll som t. ex. Köln, Freiburg in Breisgau,
Leipzig och Königsberg.
Wallem påstår, att Steinvikholms torn tillhöra den
första byggnadstiden, och ban har väl noga undersökt
murverket för att ej en misstanke må insmyga sig, att
de uppkommit efter 1542. Deras ovanligt tidiga datum
1527 står därför antagligen fast.
Den av författaren gjorda hänvisningen till de
tyska riddarborgarna och särskilt till borgen i Riga är
emellertid av intresse. Om de kunna ha liaft någon be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
