Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gåfvor icke ritat ut i några oordenteligheter:
at han lefvat sedigt: at han trot ana vara
skickeligare, än sig sjelf, fast måst alla
ansågo honom för den skickeligaste: at han
varit en upriktig vän och hatat ingen, utan den,
som i samfundet ville lefva onyttig. De,
som känt honom närmare, kunna vitna om,
huru hans omgänge varit. Under ständigt
tänkande och arbete, var han icke
förtretelig och tvär; men förnögd och glad. Han
talte om vetenskaper, äfvän de svåraste och
mäft invecklade, med redighet: sjelfva
okunnogheten fant nöje uti, at höra honom
och trodde sig hafva hört det behageligaste
äfventyr och den lustigaste saga.
Sådane ogemena snilles gåfvor kunna
förkårta den långa tid gemenligen vid skolor
uppå språk pläga förnötas. De äro väl
inledningar til vetenskaper; men utgöra icke
sjelfva vetenskaperne. De pryda ock, när de
uttrycka förnuftiga tankar; men vakra och
utsökte ord kunna vara utan tanka. Jag
lemnar derhän, om läromästare brista uti
kunskapen om genaste sättet, eller uti omtanka
at förbättra de fel deras egen upföstring
vidlådat: Om ungdomen senare skal låckas
och ledas at tänka sjelf, ån våldsamligen
påbördas, at minnas; hvad andra tilförene
tänkt hafva: Om et sådant upfostrings sått
kan alstra af sig den vanart, at människan
blifver obögelig åt båttre skål, än rå vid
de mognare åren; fruktsam at pröfva det nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
