Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tygelsen han stod uti, at både vetenskapen och
han sjelf behöfde förkåfran. Stora snillens
egenskap är, at villigt erkänna sina egna brister;
de andre, hinna sällan til samma fullkomlighet.
År 1732
Men, Mine Herrar! tiden skulle icke
tillåta at följa hans sjät tätt efter, eller at
noga tekna up alla hans gjorde anmärkningar
på sina resor, De förnämfte kunna tilfyllest
syselsätta vår upmärksamhet och vitna
om beskaffenheten af de öfrige, som icke
kunna anförde varda. Han landade först til
Tyskland. Han besåg der de förnåmsta
hufvud-skolor och observatorier samt deras
inrätningar: han lärde känna de lärdaste män:
han säkte dem först, och de sökte honom
sedan. Han utgaf ock uti Nürenberg
igenom trycket sine egne och andras gjorde
observationer öfver Nordskenet, som plågar
spela för inbilningen och låna henne alla
förfärliga föreställningar, hon sjelf innom sig
framföder. Åtskillige tiders naturkunnige hafva
blifvit upväkte, at utleta orsakerne til detta
skenet, hvilka merendels stannat i den
mening: at det härrörde af något ljus, som
kaftas up uti vår atmosphere. Men frågan var:
hvarifrån detta ljuset kunde kumma och huru
atmospheren vid sådane tilfällen måtte vara
beskaffad? andra åter hafva gifvit nogare akt
på desse Nordsken ί anseende til de ställen på
himmelen de hafva visat sig uti; det är,
emot hvilka stjernor, och jämfört observationerne,
gjorde på aslägsne orter, uppå et och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
