- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
19

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1629—1632

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

von Winsens trädgård. Och när hon kom dit, begynte
hon till att bättras, och min herr far och alla andra hade
ett godt hopp om henne, att hon väl skulle blifva bättre
och att Gud skulle vara mig så nådig, arma barn, och
låta mig behålla min kära fru mor.

Och efter min herr far intet längre hade tid till att
blifva hos henne, ty måste han draga till armén igen och
lämnade henne efter sig i den goda förhoppningen, att
hon snart skulle blifva bättre och komma till honom igen
till armén. Så böd han ock oss barnen fara väl och såg
sedan hvarken hustru heller barn mera än mig, som allena
lefde till olyckan.

Drog så min herr far bort och var så glad, att hon
skulle blifva bättre. Men den goda Gud, som alltid har
haft annat i sinnet med mig, arma barn, och låtit mig
förnimma, att han allena vill råda och göra hvad han täckes,
antingen det är oss ledt heller ljuft, alltså handlade han
ock denna gången med mig, i det att när min herr far
var bortdragen, begynte min fru mor till att gå uppe.
Och drömde hon en natt, huru min herr far var slagen,
och blef hon så förskräckt däraf, att hon i sömnen
oförvarandes ref på fresman[1], så att det gick hål på henne,
ty hon begynte till att läkas. Och strax begynte hon så
hårdt till att frysa och föll så in på nytt igen och måste
så sättia sitt lif till i sina bästa och unga år, då hon än
inte var mer än på sitt 22 år.

Och har hon alltid i sin sjukdom önskat, om det icke
har varit Gud emot, bedit, att hon måtte få lefva ännu
en tid, att hon finge föda sina barn upp i gudsfruktan och
alla kristeliga dygder, dock likväl alltid gifvandes sig
tillfreds med Guds vilja.


[1] Varblåsa. (Söderwall, a. a.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free