- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
36

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1633—1641

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag för min person har väl gärna varit till freds, om Gud
har velat bytt.

Men huru det var, så gick det mig inte, som det
skulle, ty mor var borta för mig, och jag hade flere
hundar än käppar. Och hade jag väl orsak till att säja:

Mest alltid, sedan mor föll mig ifrå,
blef min kappa både lappet och grå.
Men hade min moder lefvat och blifvit i land,
ej hade mig gått så vedervärtigt i hand.


Ty det gick så knappt för mig, att jag, som lell var
enda barn och hade en så förnämd och rik far, måtte
gå med så grofva och elaka gamla kläder, som jag har
varit en fattig mans dotter, den intet har haft råd till
att gifva mig bättre. Och det visste min far allt inte af.
Och var allt orsaken därtill: när min mormor ville gifva
mig något godt, så var det väl di, som svara, det
gjordes inte behof: ”Di hafva väl slitit värre, och är hon inte
bättre än jag; det kostar så mycke.” Och hvar gång
min moster skulle skära någet nytt åt mig, så visste jag
så grant, att hon var ond, att jag skulle få någet, som
dugde, af min mormor. Så gjorde hon sig en annan
orsak med mig, att jag har gjort illa, och slog mig som
oftast; ty hon tyckte, att jag fick för mycke af min
mormor, det lell inte var för godt.

Och hade min mormor inte haft behof till att kosta
någonting på mig, utan kunnat tagit af min herr fars
inkomster och kunnat hållit mig som en furstedotter, om
hon har velat. Och har min herr far gärna sett det på
den tiden, ty det gjorde honom mycket ondt, att hvem som
kom till Tyskland och har varit i Sverige, så har de sett
mig och sade för min herr far, att jag gick så pjaltot.

Och grät jag ock mången rätt hjärtelig tår däröfver,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free