- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
38

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1633—1641

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Anno 1634 om sommaren, kom jag ifrån fru Ebba
i Stockholm och till min mormor på nytt igen. Och den
15 juni, som var densamma dagen salig kungen begrofs,
kom fru Ebba samma afton och bad mormor, att jag
skulle få följa henne hem i hennes hus, det min mormor
inte tordes neka, utan lät mig strax följa henne hem.

Och samma aftonen, när jag kom dit, blef jag sjuk
af stora kopperna och så eländig, att jag låg i 7 vecker
i fru Ebbas hus och kunde inte röra hvarken hand heller
fot. Och ingen trodde mig lifvet, heller, om jag än skulle
behålla lifvet, att jag aldrig skulle bli någen människa
lik, och att jag skulle bli helt blind; ty jag låg på 4.
veckan, att jag inte såg mer än en sten. Det halp intet hvad
de gjorde åt mig, utan alla begynte till att önska, att jag
heller måtte dö, än min herr far skulle få den sorgen, att
jag var blifvin blind. Ty det var fuller för människors
ögon omöjligt och allt hopp ute om mina ögon och om
mitt lif.

Men Gud gifve min lycka har varit så god, att jag
då har måtte fått saligen skiljas hädan ifrån denna onda
och bedröfvade världen i min barndom. Så har jag
sluppit all min sorg och myckna olycka, som läre följa mig
i alla mina lifsdagar och in i min graf. Men hvad min
goda Gud vill, alltid det sker. Hans vilja är den bästa,
och den vill jag alltid låta mig nöja med och hålla
honom stilla, ehvad min Gud täckes till att lägga mig på,
ty jag vet, att han lärer allting skicka med mig, att det
länder mig till en salig ända.

Så har jag likväl stor orsak till att tacka Gud denna
gången så väl som alltid, att han har hulpit mig, när all
mänsklig hjälp har varit ute. Så gjorde han ock denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free