- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
49

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1642—1643

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvaröfver min morfar var mycket bekymra — att jag
nu har lefvat så länge och nu denna tiden, min far skulle
komma hem, att jag nu skulle dö. Sände för den skull
till Tidö och lät höra, om det var sant. Men när lakejen
kom från Stockholm med brefvet till min mormor, så
gick jag, som skulle vara död, i trädgålen och hade
stora blaser[1] på mig efter mässlingen, som inte än då vore
läkta. Och när min morfar fick di tienderna, att jag
lefde och var bättre, var han mycket glad.

Och droge vi sedan i juni till Stockholm.

Och den[2] augusti kom min herr far utur sitt
långliga fängelse hem till Stockholm och blef förd med stor
process i min morfars hus. Och alla glädde sig mycket
åt hans hemkomst och fägnade honom mycket, men
ingen var så glad heller hade så stor orsak därtill som jag.

Ty jag förgat då all min förra vedervärtighet och
kom intet i hug, att hon har varit så stor, som hon lell
har varit. Och tyckte mig att Gud har vändt all min
förra sorg i en stor och utur viset glädje, och att ingen
olycka nu kunde vara så stor, som komme mig tillhanda,
att hon skulle kunna mycket bedröfva mig, så länge Gud
ville unna mig min herr far, utan hela världen dansa
nu på en sillenacka för mig. Ty jag fick allt det mitt
hjärta önskade och begärde, och min herr far lät mig
ingenting fattas, utan jag fick allting fullt upp till en kort
tid. Ty jag var hans enda barn och därtill en mycket
kär dotter och därtill en så from far. Och alla ärade
mig mycket för hans skull, och hölt han mig mycket
grant och väl, så jag tyckte, jag nu var i himmelen emot
mina förra dagar. Och alla de, som tillförende hafva
hatat mig, de begynte nu till att klema med mig.


[1] Märken. (Rietz, a. a).
[2] Datum utelämnad i mskr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free