- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
65

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1644: jan.—maj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”Käre moster, di värsta fölen bli di bästa hästarna;
och bed[1] I Gud, min kära moster, att edra döttrar inte
blifva värre än jag hoppas både till att vara och blifva
ännu bättre, när jag blir så gammal som I, så tror jag
med Guds hjälp, att I sku få hugna af dem, och di
sku väl kunna med all ära gå sin värld igenom. Det
jag ock hoppas, att Gud skall så låta mig gå min tunga
värld igenom med all ära, att ingen skall hafva skam af
mig, fast nu alla tro mig illa.

”Och bed[2] I Gud, min moster, att era döttrar aldrig
få försöka det myckna onda, som jag, fattiga barn, har
försökt så väl på det ena stället som det andra, sedan
Gud tog mor frå mig. Och vakta, min moster, att icke
en kan komma, som gör era det igen.

”Och hafver moster godt vett till att säja sådana
ord åt mig, som inte vet, hvad den likar, som världen
och lyckan är mycket tung. Efter min moster själf
aldrig har försökt någen sorg heller olycka och ej heller
legat i vägen för andra, det jag nu 12½ år har med
största förtret, så måst släpas omkring och slitit mycket
ondt därunder. I den staden, min moster har aldrig
varit ur far och mors hus, utan haft där allt det
hennes hjärta har kunnat önska, och alla har måst tjäna
och ära er; det jag inte har och inte heller har haft, utan
heller alla har gjort mig förtret och ännu göra. Och
strax har moster kommit ur mors hus och har fått en
mycket from man och mycket godt. Kan fördenskull
moster intet döma, huru dem likar, som allting går emot.
Och om min moster har försökt, det jag har försökt,
heller visste, det jag vet, hon skulle väl på annat sätt tala
mig till än nu. Och har jag ännu aldrig varit så ond,


[1] I mskr. »beda».
[2] I mskr. »bedia».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free