- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
78

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1645

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle få mig, så skulle han lösa sin fars hus in därpå.
Jag svara: ”Få först, flå sedan.”

Och sade fru Ebba en gång åt mig: ”Du skall inte
hafva Cruusen, utan han skall hafva en fattig jungfru,
och du skall hjälpa en fattig kar i sa’len.”

Därpå jag svara: ”Nej, min fru mor, om han är
aldrig så fattig, och jag håller af honom, så går det väl
till, men jag är rädd, om han inte har själf, utan skall
lefva af mina nåder, så gör det sällan godt, när hustrun
gör mannen rik.”

Och sådana ord förtröte mig mycket. Efter jag där
förutan inte mycke tyckte om honom, så gjorde allt
sådant mig ändå galnare ledare ved honom, och i synderhet
efter di ville bjuda till att först locka mig därtill, och
sedan, när det inte tog lag, ville de trufva mig därtill. Det
jag inte gärna lät göra, kosta mig hvad det kunne, utan
tyckte det gick mig själf mest och närmast an; och när
alla andra släppte och ginge därifrån, så var jag lell
bundin vid siken att blifva därhos, antingen det var ondt
heller godt. Ty mig tyckte, det var inte hästebyte, utan
att jag väl måtte se mig före, hvem jag gåfve mig åt, och
att det måtte vara den mitt sinne och hans kunde komma
öfverens med. Och det gjorde inte dennas sinne och mitt.
Det var som natt och dag.

Och gaf min herr far mig än då fjorton dagars tid
till att betänka mig. Emellertid talte jag med min
morbror, och han gaf mig det råde, att jag skulle säja kort
nej, så slapp jag.

Sedan ginge vi upp på slottet till en dans. Och
skulle han dansa. Så stule de bort hans svärdsbalja,
att han dansa med bara värjan. Och alla loge åt
honom och sade åt mig: ”Du, min rätt goda vän, si huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free