- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
84

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1645

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Därpå jag svarade: ”Det är allt redan betänkt, och
kommer inga andra tankar i mitt hufvut, och till att ställa
mig väl emot honom är mig omöjelig.”

Och har jag redan så halft öfvertalt min herr far;
men fru Ebba, som alltid var mig emot, hon bad min
herr far, att han inte skulle låta mig råda.

Och när jag kom ut, satte jag mig till att sy, och
han satte sig hos mig. Bad jag honom för Guds skull,
att han inte ville se på mig, utan gå från mig, ”ty jag
kan inte lida er hos mig”; och tog jag en hel slef med
vax, som stog och söd på ellen, och kasta efter honom,
och hans handskar, som han feck mig, kasta jag i ellen.

Min morbror log så hjärtelig, och den andra gick
till min styfmor och fråga henne, om jag var rasande
heller inte.

Och hon svara: ”Gud vet hvem som går åt henne.”
Men lell sade hon honom hela handelen. Och gick han
därmed bort och kom ock aldrig mer till mig, utan sände
både den ena och den andra till mig, men det var allt
lika godt.

Och stog fru Ebba mig utur vise hårdt emot, och
var hon min största plåga, som hon alltid har vari,
ifrån jag låg i lindan. Och nu ville hon ändtelig, att
min herr far skulle trufva mig till att hafva honom. Och
sade, att det allt var gjort för Cruusens skull, efter jag
nu hörde, att han lefde och skulle komma hem. Och
sedan jag har öfvergifvit denna, så finge jag ändå inte af
den andra, efter han allaredan har fästemö.

Det jag svor aldrig var i mitt sinne, och passte
jag rätt äfven så lite på honom som på någen annan.
”Jag vet, Gud, som alltid sörjt för mig, han ger mig
ock väl en god man, och blir jag inte gift, så blir jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free