- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
100

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1646: jan.—juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan har jag älskat, när han drack vin, så skall jag ock
så göra, när vi inte annat hafva än vatten.

”Men så aktar jag all er spådom intet, utan jag tror
min goda Gud bättre, fast I mån säja som I gärna villa.
Och såge I gärna, att jag aldrig skall få någet godt äga.
Men jag förstår: är det så Guds vilja, att det skall gå mig
så tungt, så vill jag gärna låta mig nöja därmed, ty den
som låter sig nöja, han har allting nog. Men så vet
hvarken I heller jag heller någen annan, hvad Gud har
gömt åt mig. Och om jag med all flit sätter all min
förtröstning till honom, som allena kan vända min lycka
och olycka, hvart han vill, och jag sedan flitigt ber
honom, så ger han mig väl allt godt med.

”Och om det inte så vore Guds vilja och mig inte
nyttigt till att blifva rik, så sköter jag det rätt inte om
och aktar denna världenes rikedom slätt inte, ty hon är så
förgängelig och oviss, att råtter kunna draga bort den
för mig. Heller när jag mycke har släpat mig med
rikedomar, så skall jag bort och dö. Så har jag inte
däraf utan omak, och en annan, den jag aldrig
har tänkt, skall träta om min rikedom; men är jag inte
rik, så är jag inte rädd därför. Så passar jag på
ingenting, och skall ock inte annat beda Gud om, allenast
han af nåd ville gifva mig hvad mig är nyttigt. Det är
all min bön. Och allt annat aktar jag inte utan sörjer
det I hafva sagt mig, medan jag sofver.

”Och skall jag sofva rätt roligt därföre i denna natt,
ty jag vet, att Gud låter ingen svälta ihjäl; och inte
sörjer jag gärna förut, ty sorgen är stor nog, när hon
kommer.

”Och Gud har ännu aldrig förlåtit någen, som har
hoppas på honom, hvi skulle han så förlåta mig? Ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free