Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1646: jan.—juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjärtans bitter tår, ty mig kastas mången gång före, det
jag inte rådde före heller var orsak till, utan måtte sittja
och höra, det jag inte gärna hörde, när den stora
hopen kom. Men jag måste låss, som jag inte hörde. Det
jag bet så in i mig. Och Gud vet, allt sådant gjorde
mig mycke ondt i mitt hjärta; men jag kunne inte
ändra det, utan lät mig inte märka som det gjorde mig
ondt, utan befallte Gud alltihop, den jag väl visste att
han aldra bäst har sett all min sorg och svåra
vedervärtighet, som mig har händt och har varit så mycket
stor alltifrån mina 2 år och intill denna här stunden och
för mig mycke vedervärtiga tiden, som inte var bättre
för mig än den förra, undantagandes att Gud har låtit
mig nu komma till di åren, att jag själf tordes svara
för mig, när det gick allt för hårdt på, och har ock
gifvit mig den gåfvan, att jag kunde göra det med
besked. Och när jag ville den vägen ut, så vunne de inte
mycket på mig. Och om inte annat halp, så satt jag och
log åt dem, så visste di inte hvad de skulle säja.
Och har jag så därmed så saktelig med tålamod
gått min vedervärtiga, tunga barndomsvärld igenom,
och har af otålighet aldrig låtit någenting underkufva
mig. Och hade jag ock nu det hoppet, att Gud inte till
evig tid skulle låta mig blifva i oro, utan att han ock en
gång skulle försörja mig så väl som andra på hvad sätt
det ock vore, att jag inte i alla mina dagar skulle si en
annan i händerna och, när jag skulle hafva någet, få
vrånga och sneda ögen. Och allting var mig för godt.
Och när di länge har sett surt på mig, så fick jag ändå
inte. Och var det mig väl svårt, men så var jag van
därved ifrån barndomen. Därföre föll det mig inte
sällsamt, utan så trodde jag min Gud så väl, att han allting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
