Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1646: aug.—1648: aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då lofva vi hvarannan att ingen människa skulle
skilja oss både åt, utan den grymma och obarmhärtiga
döden, som ingen kärlek eller någet aktar, utan skiljer
alla käre vänner åt; och dem skiljer han snarast åt, som
hålla hvarannan kärast.
Och må jag bekänna, att vi älskade hvarannan så af
allt vårt hjärta, att inte hade vi något, som låg oss på
sinnet heller oss har gått emot ifrån vår barndom, att
vi icke sade för hvarannan och hölle inte hemmelig.
Och vore vi så väl kontent med hvarannars sinne, att
vi vore mycke glada båda två.
Men huruväl jag var mycket kär åt honom, så hölt
jag lell min kärlek så hemlig, att ingen rätt väl märkte
den. Och min egen kammerat, som dagelig var hos
mig, visste det inte. Det han ock på sin sida gjorde
mig det till viljes, att han ock hölt det så, att när vi voro
blant folk, visste ingen, om icke det snarare var min
kammerat än jag; och hon själf visste inte, hvad hon skulle
säja, ty han talte med henne och inte med mig. När
hon såg på, så gaf han henne dubbelt emot mig och
under tiden mig inte, men i lönndom fick jag väl det mesta
och det bästa och skyllte allt på min morbror.
Men jag fixera[1] dem båda för hvarannan. När han
gaf henne någet, sade jag: ”Hvarföre gifva I inte mig
ock? Men blo är aldrig så tjockt, att det är icke tunnare
än vatten.” Så att en part sade: ”Vi har alla trott att
det har varit Agneta Horn, men nu se vi att det är
Kirstin Posse, och kan ingen reda sig ut på, hocken
det är.”
Ty när jag ronna, sade jag: ”Tvi du, Stina, skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
