- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
110

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1646: aug.—1648: aug.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag stå och ronna för din skull?” och kom henne till
att ronna först och sade sedan, att jag hjälpte henne.

Och när vi kom allena, loge vi så hjärtelig däråt
båda, att vi har bedragit dem, ty alla såge väl att det
var endera, men di visste inte hvem, allt intill
pinstdagafton.

Så öfvertalte han mig, att han måtte få låta tala min
morfar till och skrifva min herr far till, det jag ock
inte längre kunde upphålla honom med, utan efterlät
honom det. Bad han fördenskull sin morbror, fältherren,
tala min morfar till om mig och fick till svar af min
morfar och mormor, att om det var min herr fars vilja,
men i synderhet om det var min vilja, så hade han inte
till att säja däremot, utan såge det gärna och ville af
allt sitt hjärta önska där lycka till. Och skrefve di
min herr far till därom.

Men pinsdagen drog min morfar och mormor och
jag till Ekebyhof, till fru Ebba, till att blifva där öfver
helgen. Men mig såg hon så surt på och ville lell inte
tala åt mig, utan vänta, att jag skulle fråga henne, hvad
hon tyckte därom. Men om hon inte förr har fått veta
det, än jag har sagt för henne, så har hon aldrig
fått veta det, ty jag väl visste det, att hon inte mycket
väl behaga det; därföre ville jag inte heller göra henne
omak.

Och efter helgen droge vi till Stockholm igen, och
vore vi där till den 27 juli. Drogo vi ifrån Stockholm
och till min moster på Alsike. Så följde oss min
fästeman dit, ty han kunde inte länge vara, utan han var
hos mig.

Och när vi droge dädan till Tidön, reste han till
Sätuna; och när han kom dit, blef han så hjärtelig sjuk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free