- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
113

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1646: aug.—1648: aug.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när du sir han är ond, så måtte du vara from och
alldeles låta honom råda.”

Då log jag lite och sade: ”Jag förstår min morfar,
om jag resolverar mig till att sättja honom till herre
öfver mig, så måste jag ock väl resolvera mig till att
dansa efter hans pipa, när det kommer så när, och gör
jag mig inte bekymmer därom. Jag hoppas, att jag
skall så kunna skicka mig emot honom, att han ingen
orsak skall kunna få till att bli mig ond. Och ingen,
som mig väl unnar, skall få den sorgen, och ingen min
ovän, som har spått mig ondt, skall få den glädjen, att
vi sku lefva illa ihop med hvarannan.”

Då svara min morfar: ”I Jesu namn, kära barn, det
är mig rätt kärt, att du har fattat den goda resolution,
först att du vill hafva honom och sedan att du vill skicka
dig alldeles efter hans sinn. Så önskar jag af allt mitt
hjärta, att den goda Gud ville alltid gifva dig sin lycka
och välsignelse därtill, att du först måtte täckas Gud
och din tillkommande man, den jag väl kan se, att I nu
älska hvarannan af allt ert hjärta och utan
skrymtan. Och har jag inte fördenskull fråga dig, att jag
icke visste och kunde se, att I älska hvarannan, utan att
jag man skulle höra, hvad du ville säja. Önskar jag
fördenskull, att er kärlek måtte blifva så stor och stadig
intill er död. Och kan jag ock väl se andra later på dig
mot denna än mot Sparren, och älska han dig ock för
annan orsak än denne.”

Och förlofvades vi båda med hvarannan den 20
augusti på Tidö. Gud låte det vara skedt i en god och
lyckelig stund, Guds heliga namn till ära, alla våra
vänner till hugna och dem, som oss äre emot, till
förtret, och oss båda här i världen till timmelig hugnat och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free