- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
123

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1648: aug.—1649: nov.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty var han mycket bekymra om mig, huru han skulle
bära sig åt med mig, efter våra hästar allareda vore i
Wismar. Ty sade han åt mig om morronen och fråga
mig, efter vädret stillar sig, om jag hade lust till att
komma på landet och åka på bonnevagn till Wismar
heller om jag tyckte, att det vore mig alltför besvärliget, och
heller ville vara på skeppet. Så ville han göra för min
skull hocken delen jag ville, efter han såg, att jag var af
allt mitt hjärta sjuk och inte, som jag var fatt, länge
utan skada kunde stå ut sjön. Och därtill med var han
hjärtelig rädd om mig, att jag skulle fara illa, och bad
han mig, att jag rätt skull säja, som jag ville, och inte
tänka det att han misshaga det. ”Ty jag väl ser, att du
inte längre kan så här vara.”

Och efter jag hörde, att han tillböd mig det, bad jag
honom, om det inte fölle honom alltför besvärlig, att jag
måtte komma på landet, fast jag skulle gå, först jag slapp
skeppet.

Och droge vi den 24 om afton ifrån skeppet och
till landet. Och tog han intet mer än 2 drängar och jag
en piga med oss till lands. Och allt det andra blef kvar
på skeppet och gick till Wismar. Men vi satte oss på
bonnevagnar sent om afton och komme till Bergen om
natten klockan 1.

Och var jag så sjuk och trött. Både af det, jag har
varit på sjön sjuk, och af det, att bondevagnen har
skakat mig, så var jag så öm, att jag ingenting orka röra
mig, när jag kom fram. Men så akta jag allt det inte
annat utan för lek. Allena jag feck vara hos min
hjärtans aldra käresta man och han satt på vagnen hos mig,
så kände jag inte, att det var besvärlig.

Och när han fråga mig, huru jag behaga detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free