- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
125

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1648: aug.—1649: nov.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 30 komme vi till Wismar, och funne min
morbror Jahan Oxenstierna där för oss, som då nyss har
haft bröllop med fru Margreta Brahe. Och har jag inte
sett min morbror på 7 år, ty vore vi båda mycket glada,
att vi finge se hvarannan, och önskade hvarannan
mycken lycka på bägge sidor, att hvar måtte få behålla sin
lycka en lång tid. Och så gick min man och jag hem
med min morbror till aftonmåltid. Och begynte min
morbror straxt till att hålla mycket af min man.

Och när jag skulle gå hem om afton och steg utom
porten, föll jag baklänges i en djup grop och stötte mig
ett stort hål på min arm, och alla vore rädda, att jag
skulle fara illa. Men så bevara mig Gud denna gången,
som han alltid har gjort, att mig skadde ingenting, utan
var om andra dagen lika glad och frisk.

Och ginge vi till Erik Hansson till måltides. Så fick
min man bref ifrån min herr far, att han ändtelig skulle
lämna mig kvar i Wismar och inte taga mig den långa
vägen med sig, det jag inte ville höra af, utan följde
honom, hvart det bar på.

Den 7 september droge vi ifrån Wismar, och drog
min morbror samma dagen till Osnabrück och vi till
armén. Och böde vi hvarannan fara väl utom staden.
Och vi ginge till Neukloster om natten. Och föll min
man med sin häst samma dagen, har så när brutit sitt
ben af sig, men så tackar jag min Gud som bevara
honom.

Den 8 komme vi till Bützow. Och när min man om
dagen gick i sitt stall, satte jag mig till att gråta efter
honom. Och har gärna sett, att han allt för ett har
kunnat suttit inne hos mig, det lell inte kunne vara.

Den 9 komme vi till Sternberg. Den 10 komme vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free