- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
157

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon sig föga bry sig om gods och gull, men hennes
omgifning misstänkte henne för att göra det. På äldre
dagar är det inte något tvifvel om att hon höll på sitt
och ökade sina från början stora pund.

Så t. ex. finnas en del bref från henne till hennes
inspektor i Lifland Erik Erlandsson Borre från åren
1669—72. Af dessa synes, huru hon hade egen skuta,
som gick med varor från de lifländska gårdarna. Oxar,
14 stycken, slaktas på höstarna och sändas insaltade i
tunnor. Unghästar sändas öfver, och Borre begär
någon ut, som kan taga emot dessa och ”sköta dem i
vägen”. En gång skrifver Agneta Horns kamrer från
Stockholm, att Pär skeppare ligger där med skutan och
väntar efter vind. Han har inne hafre, tjära, ärter och
torrfisk och bör få taga hö och malt tillbaka, ”efter här
äro några kreditorer, som begära malt i betalning”.

År 1669 hade fru Agneta fått en dålig skörd, ”elakt
korn”, som ingen ville köpa, men hon vet råd. ”Skall
vara eder kunnigt”, skrifver hon till Borre, ”att jag
hafver försålt till handelsmannen Olof Håkanson här i
Stockholm 80 läster råg eller så mycket som hans skutor
kunna draga, hvilken spannmål I låten honom bekomma
utan dröjsmål. Oansedt jag hafver kontraherat med
honom om a:o 1668 års växt, dock likväl låten I honom
få halfparten af a:o 1669 års växt, hvilket skall ske allt
oförmärkt, utan att hans utskickade däraf få veta.”

Hvem kunde ha väntat slikt af Axel Oxenstiernas
dotterdotter, i den gamla tiden, enligt så mångens
mening hederns och redbarhetens tid?

I ett annat bref ber hon fogden skicka endast af det
bättre slag, som hon lofvat i kontrakt och i enlighet med
prof, ty ”eljes söker han process med mig”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free