Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätesgården Åttinge. Hon litar på fru Agneta. ”Jag
vet”, skrifver hon, ”att den goda gamla vänskapen icke
är som nu, Gud bättre, denna världen är nu och uti
synnerhet för oss, som äro änkjor, som alla oväder måtte
öfverblåsa, som äro bedröfliga . . .”[1]
Det är dock icke sagdt, att fru Maria kunde få sin
önskan uppfylld.
Fru Agneta behöfde själf penningar, ty hon hade ej
obetydliga utgifter, att döma af de få räkningar, som
finnas kvar. Bland dessa äro högst betydande
apotekarräkningar. Man undrar hvem som förtärde alla de
”purgerpulver” och ”laxersalter” o. s. v., som i dem
uppräknas.
Sedan finnas en del skräddarräkningar från 1657
för sonen Gustaf Cruus och hans systrar Brita och Anna.
De tre barnen är då respektive 8, 5 och 3 år, men
man ser, att deras fru mor ej ville att de skulle se ut
”den fattiga skakelub”.
På ett år fick ”herr Gustaf” fem ”klädningar”
förutom strumpor, hattar, mössor och ”kanoner”, d. v. s.
puffbyxor. Till en klädning gick åt 60 alnar florsband
och tre dussin små silkesknappar, till en annan 90 alnar
taftsband, 2½ buntar skrufsnören och 2½ dussin
knappar. Till hvar sin klädning åt de två små flickorna
konsumerades 2 skålpund fiskben.
Dessutom gjordes livréer åt lakejerna, vantar och
strumpor med knappar och band i mängd. Mycket
tillverkades dock vid gården.
Allt detta är från de första åren af barnens
uppväxttid. Sedan växte säkerligen med dem fordringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
