- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
182

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jönköping har troligen också nått hennes öron, efter hon varnar
den unga för att »lefva i världen såsom den ingens vänskap,
trohet heller kärlighet stort aktar» och insinuerar, att hon »för
detta till en tid» gjort sig skyldig därtill. Brefvet bör ha
kommit Agneta tillhanda, medan hon vistades i högkvarteret hos
sin far under det danska kriget; det är i stil och hållning
karakteristiskt för den myndiga frun och belysande för hennes
förhållande till det egensinniga barn, som hon haft under sin
upptuktelse. Brefvet, som här ordagrant meddelas med
bibehållande af originalets stafning, är af följande lydelse:


Min uänelige och kerlige hälsan försent, nest min uilige
och kärlige hälsning såsom och trogne och flitig
lykönskandhe utaf gud dhen aldra högeste til en lång uaractig hälsa
och al anan önskelig uälferd uthi ala dina lifsdagar, thil alt
dhäd, såsom måthe lenda gud til låf och ära, digh til ära,
hungnat och en efig salighet.

Iagh hafer fuler för en tid sedan skrefet tigh til och
thär igönom söct tilfele om din goda hälsa och lykelige
tilstånd uara för stendiat, såsom och så uthi sama bref skref
tigh til om en anan sak och om rörde; huilket iagh såsom
en din trogne uen digh i förtroende til skref och hade för
ment, at du däd anars skule hafa up taget, än såsom iagh
uel förmerker du giort hafer, och migh så myket uyrdat at
du migh mäd din skrifelse besöct hadhe och mig den
höfelighet beuisat och migh för min skrifelse betakat och migh
dit samt din far och mors tilstånd förnima latet; i lika måta
mig mäd höflighet någet hafa suarat upå dhäd, såsom iagh
skref digh til om. Men nu in til dato icke dhäd ringeste
bokstaf utaf digh hafer bekåmet, huarken om et häler anat, och
alt för den skul inte uet, om iagh deta utaf dig til högferd,
häler til ouet, häler til ouenlighet til mäta skal. Män så
önskar iagh taf gud, at han dig ifrån den odyden, som är en
stygelse för gud och ala meniskor, högferd, nådeligen
beuara uile, men mera til ohöfelighet och ouenlighet[1] och så
uäniar dig til att lefa i uerden, såsom den ingens uenskap,


[1] Bokstäfverna mellan »ouen> och »het» äro otydliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halefverne/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free