Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hans Alienus blir åter enstöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildt att låta den inbillade familjefadern synas än
mer beklagansvärd. — Med ens slog honom en
känsla af att det sorglösa och okonstlade förhållan-
det mellan honom och de båda flickorna grumlats,
och att han måste tala med Giggia uppriktigt och
eftersinnande. Han hade funnit det helt naturligt,
att han skulle fatta tycke för Giggia och Elena, ty
de voro båda unga, men han hade trott, att allt
skulle kunna fortfara ungefär så som det varit, att
de skulle träffas och förverkliga löftet i bagarboden
samt dessemellan företaga arkadiska utflykter på
Campagnan, och återvända sent, när kvällsskenet
brann öfver oxspannets förgyllda horn.
Då han ingenting svarade, reste hon sig på
knä bland tygblommorna på bordet och lyste på
honom med det ena ljuset samt frågade:
— Har du somnat?
Han gjorde en rörelse med handen öfver håret
och började tala långsamt och sökande, som äm-
nade han från själens skrymslen på långa omvägar
småningom samla sina tankar till den punkt, där
slaget skulle stå.
— Vi kunna icke längre med lugn glädtighet
bära känslor, som äro ämnade att lyckliggöra, —
sade han. — Vi blåsa strax upp dem till kval och
lidelse. Hvad är det nu också för motbjudande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
