Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hans Alienus blir åter enstöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
dref honom åt den motsatta sidan. Likväl hittade
han ingen kunskap, som gjorde honom hvarken
lyckligare eller olyckligare. Ej heller hittade han
någon kunskap, som ingrep i hans eget lif, och han
insåg genast, att icke vetandet, icke åskådandet,
icke förklarandet, utan inbillningen ledde lifvet till
handling.
— Vetandet är icke lifvet, —sade hans tanke,
— endast ett åskådande, alltså något underordnadt.
Jag kan se det högsta mänskliga i en Sardanapal,
men icke i den lärde, som endast kan förklara hvad
en Sardanapal var. Aldrig skola heller någonsin
en Linné eller en Newton sysselsätta människans
inbillning på samma sätt som en Sardanapal eller
en Cola di Rienzi, ja, icke ens som en Romeo
eller Byrons älskarinnor. Det främsta är icke att
förklara utan att vara. Fausttypen är icke Iif-
vets önskan. Herr doktor Faust är en dekadent.
Lukretia Borgia var en människa, men den tyske
lärde, som jag möter i Vatikanen, lefver icke,
handlar icke. Han har plats vid sidan af vägen
och iakttager. Iakttaga, det är att sitta och se på.
Hellre vara det iakttagna! Den tyske lärde är
endast en död afspegling, om ens det, ty hans
kunskaper äro sannolikheter. Därför må också den
afspegling kallas något för mer, som samtidigt
150
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
