Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hans Alienus blir åter enstöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar gång mötte han vid ett gifvet klockslag ett
långsamt förbistampande godståg. I spjälvagnarna
stodo nötkreatur, som fördes från de sydliga betes-
markerna mot norr för att slaktas. I flera dagar
utan föda och vatten forslades de som liflösa ting
och väcktes vid vissa stationer med käppslag om
de dignat och Iupo fara att kväfvas. Några af
dem bölade med mulen tryckt mellan spjälorna
och med blodsprängda ögon. Borgareseklet såg
icke på medlet, när det gällde louisdoren.
När han kom hem från sådana morgonvand-
ringar, var han upprörd och behärskades af en dof
harm, som till stor del träffade honom själf. En bot-
tensjälfvisk goddagspilt var ej mer öfverflödig för
lifvet än han, där han satt som en hopringlad glas-
ögonsorm i sitt näste. Kunde han ej bjuda lifvet
annan tjänst, än att sitta och inlära förklaringar
öfver hvad lifvet var, då kunde han lika gärna ha
varit ofödd.
När han först ordnade sitt eremithus, hade
han omgifvit sig med enkelhet och noga undvikit
att fylla rummen med krimskrams eller några kost-
bara föremål. Det är icke dyrare att forma en
kruka smakfullt än fult, brukade han säga. I sin
nuvarande upphetsning greps han däremot af en
lyxhunger, som intet kunde mätta. Samtidigt upp-
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
