Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hans Alienus blir åter enstöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick utan betänkande låtit skjuta ned sig för ett
stort syfte. Han såg ögonen tindra äfven på sina
fattiga grannar, ty också de byggde nu i inbill-
ningen af verklighetens möjligheter, och deras ön-
skan och lifskraft skärptes. När han slutligen gick
vidare, var det honom som hade han haft vingar
på hälarna.
Åt honom, som icke varit troende en timme
af sitt lif, hade en katolsk mässa skänkt den este-
tiska njutning, hvilken den moderna teatern för-
vägrat.
Hemkommen skanderade han under sitt mygg-
tält, ända till dess ban somnade, skönhetsfanatiska
alexandriner af Racine, hvilken aldrig någon af
århundradets många fruar haft till järnvägslektyr.
Emellertid hade han funnit, att hans kostym
blef allt för uppmärksammad, och för att kunna
visa sig bland främmande, lät han därför beställa
från skräddaren långbyxor samt ett plagg, som han
aldrig kunde se med tillbörlig vördnad, en bonjour,
den arbetande samtidens kväkareuniform.
Då den svarta dalkarlsrocken blifvit hem-
skickad, och han profvade den framför spegeln med
glasögonen i ansiktet och en trähård stärkkrage
om halsen, började han samspråka med Giuseppe
i den småvänliga ton, som alltid brukades.
4- 161
U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
