Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ett fornfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,–––––––––––––– -
Nästa stund dröjde han framför Forum romanum,
som låg i nattdimman med sina rader af kolonn-
baser likt ett golf, på hvilket de försvunna gästerna
kvarlämnat sandalerna. Timme efter timme ut-
sträckte han sin planlösa nattvandring. Hans drag
hade åter fått färg, hans gång blef allt häftigare,
och de oräkneliga springvattnens evmeniderkör
sjöng i hans öra uråldriga hymner.
Hemkommen i sitt hus, fann han att Giuseppe
redan gått till hvila, och gården var lika tyst och
ödslig som eljes. Han steg varsamt ut i köket,
gick tätt förbi den sofvande Giuseppe samt tog
från hyllan en simpel och tämligen illa medfaren
handlykta och en tung nyckel, som låg bredvid.
Därefter återvände han till förstugan och öppnade
med nyckeln dörren till det rum, i hvilket den
uppgräfda kistan förvarades.
Det var en låg hvälfd kammare, och lyktan, som
han ställde i gallergluggen, kastade ett gult sken.
I den smala mycket förfallna kistan, hvars
otydliga målningar föreställde ett Dionysoståg, sof
halftäckt af gulaktig mylla ett skelett med pannring
af anlupet blårödt guld samt öfverströdt med gyllne
eklöf och olivblad. På bröstet låg en flöjt, och
vänstra handen bar en signetring med ett bevingadt
springande lejon.
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
