Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI1. Hans Alienus blir påflig nuntius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då log försmädligt, hemskt och segervisst
den lille pilsnermannen, log för två.
— Du talar väl. Det klär en grå artist.
Min salig farfar talte äfven så.
Är ej ditt hufvud kanske bland de bästas,
är ej din konst den djärfva men den trötta,
är ej din blick den fria, som är vår;
ditt gyllne hjärta vore värdt att fästas
med gyllne spik på Petersbildens nötta
och kyssta fot att kyssas tusen år.
Men Peters balsalsglada döm och allt,
som värmt ditt hjärta, ser min samtid kallt.
Apollo själf, den sköne imbecilen
i Vatikanens källarkalla hall,
får häpen räkna kring sin piedestal
allt färre tecknare, allt färre snillen,
fast Rom är fullt af främlingar vid jul.
En bildskön man, är han ej löjligt ful!
Nej, följ med dina vänner, när de gå
i månskensnätter mellan ett och två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
