Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snytbaggar, som i tungt arbete flockvis klättrade
uppför en torr trädstam.
Ur berget sprungo knippen af blomster, och
vinrankorna blefvo ringlande ormar. — Se! —
ropade Akratos och Edoinos, det oblandade vinet
och det milda, som fingo människokropp och be-
gynte dansa, — det jordiskas gud är också inbill-
ningens.
Då det mörknade, sofvo druckna gubbar och
gossar med blodiga pannor, medan kvinnorna i
vild uppsluppenhet satte eld på staden med sina
harpixbloss, och jämmerrop och förbannelser häl-
sade natten.
När den gudafödde skönjde att det jordiska
ej ännu mäktade bära sig själft, hoptorkade hans
ansikte och gulnade som under en löfskog om
hösten.
— Förnyelse! — mumlade han suckande. —
I som viljen förnyelse, blifven mig trogna!
& "*•
&
1 London stupar unken och sank
bland röda sotiga hus af tegel
en återvändsgränd mot en sned och rank
förfallen brygga vid Themsens spegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
