Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sardanapal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
pilgrimskåpa, hvilken han haft utbredd under sig
i tunnan för att ligga mindre hårdt.
Sedan nu allt detta blifvit gjordt under lek och
bekymmerslöst skämtande och han pådragit kåpan,
lade han sig till hvila på en af dynorna, och Sarahat
uppdukade bredvid honom på mattan tårtor och
frukter samt ett sockradt vin och satte sig därefter
vid hans sida.
När det skymde, kom emellertid tjänarskaran
tillbaka och bultade på porten, men Tuklat-Nirgal
svarade innanför med alla sitt språks gröfsta spe-
ord utan att öppna. Då blefvo några af de man-
liga tjänarne otåliga och misstrogna, och snart var
hela gatan utanför huset till trängsel fylld af ny-
fikna. Tjänarne blefvo allt mer pockande och
hotande, och mot midnatt började de spränga
porten.
När palmvinets ande hörde de första yxhuggen,
öppnade han fönsterluckan, som var i jämbredd
med läktaren. Han ställde den på vid gafvel, men
satt själf helt lugnt kvar på dynorna lutad mot
Sarahat. En lykta, som hängde på ett snöre rätt
öfver dem, belyste klart deras ansikten och anrätt-
ningarna framför dem.
— Hitåt, trasgastar! — ropade han tuggande
på en smörtårta. — Ser ni inte att palmvinets
i- 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
