Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sardanapal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spände och gnuggande sömnen ur ögonen och med
fläckar af en gul bärsaft på kåpans hvita ärm steg
Hans Alienus öfver tröskeln.
På så sätt hade nu han, den främmande snäck-
skäraren, gjort sitt intåg i Sardanapals stad.
Lifevnuken följde honom mellan rader af
olika byggnader, framför hvilka knektar, kockar
och trälar gingo fram och åter i sina sysslor. En
ny hvissling öppnade en andra port, hvilken var
den förra lik, och de kommo in på en stenlagd
rund plats, som kallades Sällhetens Förgård.
På ena sidan sågo de bibliotekets öppna hal-
lar, där de fullskrifna tegelplattorna lågo uppstap-
lade på hyllor. Några trälar inhöggo till och med
berättelser på undersidan af upplyftade golfstenar.
Om Ninive och hela Assurs rike ödelädes, skulle
dock, skyddade under ruinerna, dessa inskrifter för
långt aflägsna tider ännu besjunga Sardanapals namn.
Gårdens mur var beklädd med ofantliga sten-
flator, på hvilka Sardanapal, tecknad af mejseln
och uppstigen på stridsvagnen, med fingret om båg-
strängen jagade sina fiender. Framför muren lågo
hans jakthundar och älsklingshästar jordade under
grafstenar med kilskrift. Allt, som varit hans,
allt som speglat hans önskan, åtrådde han att gifva
evighet.
+
T
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
