Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sardanapal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framför honom låg en gulhvit, tämligen oan-
senlig byggnad utan fönsteröppningar, men med en
smal trappa till sitt inre.
Hans Alienus följde den långsamt och tvekande,
men redan efter sju steg svängde hon åt sidan.
I dagern från det flata takets fyrkantiga ljusöpp-
ning stod högt uppe i den kala trappgången en
ensam man.
Hans Alienus kände ett sting genom hufvudet
och bleknade, ty en aning sade honom, att han
såg Sardanapal.
Han såg en darrhändt och spenslig gestalt,
hvars urkramade kroppsvätskor endast tycktes ha
lämnat en feberaktig fuktighet öfver huden. De
lifligt glänsande ögonen voro inflammerade, det
tunna i lockar upplagda håret var förgylldt, kinden
starkt sminkad i hvitt och bröstsjukt rödt, och på
de smala långa läpparna låg en blodsugande pur-
purfärg. Halsens och händernas ådror svällde blå
och höga, och den röda målningen på naglarna
kommo dessa att synas afrifna. På hufvudet satt
en djupröd topphufva, afplattad på själfva spetsen
samt kransad med slingor af safirer och pärlor.
Den fotsida öfverskjortan af djuprödt glänsande tyg
var med sin kant af guldrankor upphäktad i veck
vid den ena höften, så att den hvita underskjortan
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
