Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Sardanapals lefvande lustgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in-
stället vardt han fader till de krypande och smy-
gande småmän, framför hvilka jag fåfängt hållit
min skönhetsdyrkan och på hvilkas ryggar jag få-
fängt slitit mina gissel. — Jag vill rädda hans af-
komlingars heder och blotta alla de lockande fröj-
der, som inväfvas i en stor död.
Han fortsatte långsamt sin väg utför den breda
trappan, medan en kall regnskurs tunga droppar
begynte falla. Då hans blick träffade Ahirab, drog
han sin lädersydda myntpung ur bältet och kastade
den för hennes fotter med orden:
— I den sällas, den lyckliggörandes namn!
Hon upptog myntpungen knäböjande, kysste
den ödmjukt samt reste sig och följde honom bort
mellan de tysta skarorna.
sr
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
